söndag 20 september 2009

Amanda

Amanda är en tjej som också hon visade en anna sida av sig själv. Vågade utmana sig själv och visa det för oss andra. Tufft! Här med den den underbara utsikten mot vättern.


Här med tjejerna i klassen

Under samarbets övningarna under dag ett. Det gick relativt snabbt för barnen att klura ut hur de skulle göra. Denna gången lyssnade de oerhört bra på varandra, så bra att det slog oss med häpnad! Övningen innan gick mycket tid för dom att lära sig kommunicera och komma underfull med att det var lättare för dom att lyssna än att försöka skrika högst.

Under fikan dag två tillsammans med Sofia

Gröna spåret hette denna övning som gick ut på att ta sig runt hela klassen längs de olika hindren. Enormt snabbt hjälptes de åt att ta sig runt hela banan. Så snabbt och med en sån kamratanda och förmåga att hjälpa varandra så de förvånade både instruktören och oss föräldrar som fick både en och fler tårar i ögonen.

Amanda i färd med att utmana sig själv. Ossy hjälper henne att säkra hjälmen

Här kollar Ossy så att säkerhetsselen sitter som den ska

Nu beger sig Amanda upp i trädet

Snart når hon plattformen

Denna övning gjorde också jag och jag upplevde just detta moment när jag skulle kliva ner på stocken som det som uppbringade mest motstånd hos mig.

Denna stock ligger inte still, utan rör sig lite lätt :-)

Nu alldeles strax är hon i mål och då är det dags att gå tillbaka en bit för att sedan "ramla" bakåt och få hjälp av Ossy att hissas ner.
Amanda och Lucas i kanoten.

Fika stund på stranden

Här spelar de kort i ottan. Lisa och Julia har nyss varit och doppat sig i Vättern (sex på morgonen) och innan alla andra vaknat så spelar dessa tjejer lite kort. Ni ser hur mörkt det är ute genom fönstrena :-)

Hej du! Nu är barnen så vana dag tre att jag går runt med kameran och fotar dom (hela tiden). En del reagerade inte ens efter andra dagen.

Under sista uppdraget dag tre.

Här letar vi efter nästa ställe som vi hittar på kartan men inte i verkligheten. Vi fattade inte riktigt var vi var på kartan, vilket gjorde att vi gick fel. Det tog oss lite tid att ta oss ut ur skogen igen innan gruppen bestämt åt vilket håll de skulle gå.

Denna sista övning blev tjejernas. Efter att Rim försökt blev det Amandas tur. Det gick lite illa ett tag eftersom hon fastnade med handen under repet, men efter lite vila så grejade denna lilla modiga tjej detta uppdrag med bravur! Det enda tjejerna missade efter denna övning var att plocka ihop sakerna efter sig. Det blev Christopher, Lucas och Jan som fick städa upp. Detta blev lite intressant efter en diskussion med tjejerna då de tyckte det var orättvist att killarna gjorde de spännande sakerna. Tog mig ett snack med dom och menade på att det är viktigt hur vi lär oss att ta för oss och även visa att vi vill och är beredda att fullfölja det vi åtagit oss. Men det är alltid roligare att göra det som är mest spännande, inte lika roligt att vara "jämlik" i det som är trist, som att samla ihop selen, repet och hjälmen.
Denna förmiddag var både rolig och påfrestande. Det roliga är att se hur de lyckas ta sig igenom sina övningar och hur de hjälps åt för att lösa alla övningar. Det mest spännande och utmanade för mig var att ta dom till mål med så hel grupp som möjligt. Det är svårt när det är fler som vill vara med och bestämma och då komma överens om vem som ska föra kommandot.
Fantastisk upplägg och även om det fanns hinder på vägen så kom också barnens förmåga till lösningar fram. Det kluriga är ju, även för oss vuxna att ta vara på varandras olikheter för att föra alla framåt. Med tanke på det så tycker jag att dessa barn var helt fantastiska som kunde förmå sig till att genom övning efter övning hitta lösningar och fixa det, trots deras olikheter och olika behov. Den här klassen av barn är både fantasifulla, målinriktade och extremt tålmodiga med varandra, trots dispyter och konflikter.

Inga kommentarer: