Här är Sofia, tvillingsyster med Elin som jag skrivit om tidigare och som också går i den här klassen. Det är så fascinerande att se andra tvillingar och både känna igen sig som att märka skillnader. Men vissa saker är så "tvillingaktigt" att man inte kan låta bli att le igenkännande.
Här har alla barnen fått ställa sig två och två. Självklart väljer man bästisen eller de man känner bäst. Men ack så de bedrog sig, för de gjorde två grupper genom att sära på paren. Detta ledde till en viss besvikelse och rabalder, framförallt hos tjejerna.
Här har alla barnen fått ställa sig två och två. Självklart väljer man bästisen eller de man känner bäst. Men ack så de bedrog sig, för de gjorde två grupper genom att sära på paren. Detta ledde till en viss besvikelse och rabalder, framförallt hos tjejerna.
En eftermiddag fylld med lekar, samarbetsövnigar pausar de lite med en god fika. Sedan fortsätter samarbetsövningarna fram till middagen klockan sex, halv sju.
Här är Ossy som hade hand om de grupper Sofia var med i flest gånger. Jag fick inte följa honom så mycket, utan har en bättre bild av Fredrik. Jag tycker dock att det jag såg fick mig att känna att de var bra på mycket olika vis.
Här sitter Sofia och funderar på en lösning på hur de allihop ska kunna byta plattform, att stå på olika ställen än där de började.
Oj då, detta gick ju lite si så där :-) Men till slut kom dom fram till en lösning, det har ju de flesta av er som följt detta förstått vid det här laget :-)
En bild tagen i mörker. Här håller vi på att grilla korv i beckmörker under den första kvällen
En glad och fikande Sofia när vi anlänt till stranden
Här kämpar hon sig upp under den här gruppens första övning. Den tvärliggande stocken som de ska vandra på från ena sidan till den andra och lite tillbaka, till mitten innan landningen på backen igen.
Här ser vi Sofia klättra upp. Dessa bilder har inte jag tagit, utan Johanna med sin kamera. Men tyvärr slutade alla batterier att fungera, så vi har lite bilder från de här övningarna.
Här har hon ställt sig på stocken
Här sitter en del av gruppen och väntar
Sara och Sofia under sista dagen
Under dag tre, den sista i ordningen, var Sofia med i den grupp som jag hade. Den övning som kallades Gruppdraget och handlade om att de skulle hitta lösningar till en mordgåta som de sedan skulle lösa tillsammans. Det hela startade lite turbulent för oss i denna gruppen, eftersom barnen blev oense om vem som skulle leda och vem som hade mest rätt till papprerna med uppgifterna och kartan. Där gick jag in och styrde upp lite. Jag frågade vem som brukade bestämma minst och de blev eniga om att det är Sofia. Så då hade jag som förslag att Sofia skulle vara den som var ledare i gruppen. Efter lite diskussion blev det så och detta klarade Sofia av med bravur! Jag är imponerad över hur hon tog den här uppgiften på allvar och verkligen klarade av detta så bra som hon gjorde, med tanke på att våran lilla grupp innehöll mycket starka viljor. Sofia är inte den som brukar kliva fram och ta för sig på det här sättet, men jag upplevde att hon hade en naturlig fallenhet för att leda och delegera uppgifter till sina kompisar. Hon gjorde det med en lyhördhet och mjukhet som var lika stark som de andras rätt gapiga försök att bestämma. Jag tror att om Sofia övar på att oftare ta för sig mer, kommer hon att klara detta förträffligt. Det svåra är ju att man lätt tar roller i grupper och fastnar i dom. Där tror jag att vi som vuxna kan gå in och hjälpa dom att försöka ändra spår.
Här står Sofia med Rim och Christopher och försöker hitta nästa ställe
Ljuvlig strand, lungnade själen att blicka ut över detta
Sofia tar sin roll på högsta allvar. Här samlar hon in oss eftersläntare (jag och alla tre grabbarna) för att försöka samla oss. Kom nu!
Här är nästa ställe. Lucas och Jan har klättrat över till nästa sida och försöker lyfta en stock som gör att en fågelholk lyfts ner i en lina till mitten av den här linbanan. Sofia är på väg för att försöka komma åt informationen i fågelholken
Ni ser den tunna linan Sofia ska balansera på
Lucas och Jan drar i den tunga stocken med all kraft och fågelholken närmar sig Sofia med hög hastighet. Så fort att hon får den i huvdet och håller på att trilla i ån. Jag å andra sidan håller på att tappa hjärtat i marken av pur rädsla att jag glömmer att fotografera det hela.
Holken närmar sig och Sofia lyfter på locket och hittar svaret. Här är det så häftigt att se hur lungn och målmedveten den här tjejen är. Här i den lilla gruppen, med det ansvar hon fick växte hon med flera meter. Bägge de här tvillingsystrarna visar på en otrolig förmåga att arbeta i lag, vara lyhörda mot sin omgivning och framförallt att vara en bra kompis, även med de som de kanske inte väljer i första taget. En ängels tålamod har flyttat in i de här tjejerna.
Nu är det dags att ta sig tillbaka. Det blir lite svårt när Jan och Lucas börjar gå på linan samtidigt. Men de klarar av balansakten suveränt!
Vattnet ser väldigt otrevligt ut att hamna i och jag är tacksam för att jag slapp att slänga mig i för att hämta upp dom och tacksam för mina simkunskaper ifall det hade varit nödvändigt :-)
Nu packar vi ut våra väskor som ska stuvas in i släpet som sedan ska köra till stationen för att vänta på oss där senare.
Jag vill avsluta den här berättelsen om Sofia med att visa den här fina bilden. Johanna har tagit bilden och jag har beskurit den en del eftersom jag inte vill blotta henne för mycket. Som så många barn på den här resan har Sofia visat ytterligare sidor av sig själv. Under en övning som jag inte har några bilder på, fick barnen pussla ihop ett pussel, där de sedan skulle lägga ihop alla fem siffrorna och multiplicera och dividera med olika siffror som fanns på deras uppgiftspapper. De fick inte ihop detta eftersom det uppenbarade sig tio siffror och det hela blev ett negativt tal. Alla gav upp, inklusive jag som fick panik eftersom mina matematiska kunskaper ligger under stilla havet eller något sådant :-) Men Sofia klurade ut alltsamman med att komma på att det var sifferpar som fanns på pusslet. Tyst utan att högt beklaga sig som de andra tittade hon på det hela och la sedan fram sitt förslag. Förstummade insåg de att hon hade rätt och sedan fick de ett svar som stämnde. Logisk, lungn och en sån god kamrat är de ord jag kan avluta med.