Hej här är jag som för det mesta befinner sig bakom kameran istället för framför. Detta är ett kort Lucas har tagit på mig i samband med skolstarten som jag var med på. Att från 2004 fått följa de här barnen, deras lärare, alla underbara föräldrar och andra människor genom denna skolan de går på har för mig och min familj varit en stor ynnest. Både lärorikt och spännande genom både positiva och mindre positiva erfarenheter. Som förälder känner jag en djup tacksamhet inför att ha fått möjlighet att få ta del av de här barnen och en glädje att lära känna er andra föräldrar som bidragit så mycket och generöst med er tid och ert engagemang. Tillsammans har vi varit med och skapat otroliga förutsättningar för våra barn. Jag tänker på skolstarten i Vinga med Monica och Katarina, det arbete och engagemang de lade ner på att skapa en sån bra mylla som möjligt för oss föräldrar så att vi kunde stötta våra barn. Hur vi tagit den starten och fortsatte att tillsammans med Linda skapa den öppenhet som format vårt samarbete som föräldrar till nitton underbara barn. Visst finns det utmaningar bland våra barn och de är en grupp som spretar väldigt och inte svarar på alla de förväntningar som finns. Men vi vet att de är helt fantastiska och att de har potential att utvecklas till fantastiska vuxna.
Tillsammans får vi sätta ljuset på och lyfta fram det som gör dom alldeles extraordinära. Jag tänker på de här instruktörerna som fanns på Vidablick, hur de kunde se kraften i de här barnen, hur imponerade de var över deras förmåga till att både samarbeta och utmana sig själva. Vi valde den här formen av skolresa för dom för att ge dom något de kan ha långt efter att de slutar på den här skolan. Vi har också valt att ha den här formen av skolresa för att ge våra barns pedagoger ett oväderligt hjälpmedel som de kan ha hjälp av i klassrummet. Vi har inte valt den här skolresan för att det kostar pengar, utan sett förbi kostnaderna och varit så förutseende att vi i lång tid sparat pengar till det här.
Några föräldrar lade dessutom enormt mycket engagemang och tid i våras så att våra barn kunde ha sin cabaré för att kunna samla in pengar inför den här resan. De fick under en kväll ihop över femtusen kronor. Att vi nu kunnat genomföra detta har vi att tacka oss själva och våra gemensamma krafter, till att tänka förutseende och målmedvetet.
Jag hoppas att våra pedagoger kan se förbi det här med vad denna resa kostat. Att de kan vara glada över att vi föräldrar både planerat och sjösatt detta. Den tid vi har tagit i anspråk från deras sida, att de kan se de verktyg vi har gett dom för den tiden i gengäld. Jag hoppas att de kan se möjligheterna med vad vi lägger för guldläge i deras händer. Jag hoppas att de också kan förstå att det tar tid att utvecklas. Att förändring inte handlar om att vara på kurs eller läger och att de erfarenheterna sedan sitter reflexmässigt i ryggraden. Att det handlar om att både dom och vi har en erfarenhet tillsammans som vi kan använda för att guida barnen genom den snårskog som livet kan vara.
Jag hoppas att de kan se det här som en fantastisk möjlighet. Jag hoppas att de också kan se att vi inte ser detta som det enda man kan göra med barnen. Genom alla åren har vi flera gånger per år gjort saker på fritiden med våra barn, saker som vi föräldrar har tagit iniativ till. Vi har också varit lyckligt lottade som har haft en pedagog som såg möjligheterna i sådana aktiviteter. Som såg vilka vinster hon kunde göra med den formen av engagemang vi som föräldragrupp erbjudit. Ett sånt här läger utesluter inte något annat. Jag hoppas att de inser att vi är öppna för förslag att göra fler saker. En sådan skolresa som vi gjort nu på hösten, utesluter inte en enklare variant till våren. Jag hoppas att de ser och förstår det. Jag hoppas att den här skolresan inte blir ett argument för att hindra dom från att planera andra trevliga förslag som våra barn kan få vara med om, att det förstått att vi är taggade till att bistå med hjälp. För jag tror på samarbete, men för samarbete krävs att man ser möjligheterna och det hoppas jag att vi alla, både föräldrar och pedagoger ser, så att vi kan förmedla detta till våra barn.
Så här såg det ut när barnen kom till skolan i början på augusti
Lucas lite nyfiken och spändHär nedan följer lite tillbaka blickar :
Lucas 2006, i ettan.
Cecilia 2006 , i ettan
Sirak, William och Stevan 2006, i ettan
Ida 2006
Under en av våra Fören sammankomster, här i tvåan 
Skolavslutningen i tvåan tror jag att det är
Här står det och tar fröken Karin i handen vid skolstarten nu i femman
Här är bild från Cabarén sista terminen i fyran. Ett stort tack till Nina, Johanna, Lena F och Lena E och fröknarna Jessica, Karin och Helene för eran fantastiska insats.
Stolta fröknar som tittar på barnen
En glad mamma med stolhet i blicken när dottern Ida tar ett kort
Fröken Helen
Mamma Annika
Vidunderliga Vättern
Alla barnen
Här försöker vi skoja till det lite :-)
Ossy, en av instruktörerna
Mamma Suzana
Fröken Jessica
Jag på en av de få bilderna som finns av mig. Johanna tar chansen och förevigar mig
Elins balansakt
Arons balansakt
Osssy och Cecilia
Cecilia klättrar upp
Mamma Johanna spänd inför sitt eldop :-)
Nu sitter hon längst upp
Nu kastar hon sig ut!
Där nuddar hon säcken
Instruktör Fredrik
Vacker strand där vi kunde fånga värmen från sommarens slutkläm
den lilla ån som rann ut i Vättern
Den vackra tallskogen som var full med fyllda blåbärsbuskar, fortfarande så goda med tanke på hur sent på året det var
Julia
Jessíca och Johannas grupp
Här följer instruktioner ser det ut som
I matsalen sista dagen. Jag har fått blandad feedback om maten. En del tyckte den var så god, medans andra tyckte det var helt fel. Som vanligt med andra ord :-)
Jan
Jag med två goa tjejer
Jan doppar sig
Här doppar William sig 
Denna lilla söta ekorre fastnade i Johannas kamera :-)För er andra föräldrar som följer den här serien som jag har haft på min blogg som nu tar slut, så kommer jag och Suzana från Förengruppen att vara ute i klassen i mitten på Oktober för att visa bilderna och filmerna från klassresan. Vi kommer att göra detta till en mysig happening samtidigt som vi kommer att knyta tillbaka till våra gemensamma erfarenheter. Detta var en ypperlig idé som pedagogerna kom med under det Förenmöte som vi hade med pedagogerna i eftermiddag. Tack till er som följt detta och för de fina kommentarer som ramlat in på min mail under den här tiden. Finns det synpunkter på bilder och text så är det bara att höra av sig.
Tack för dessa dagar och för alla de andra åren också :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar