En liten Celia som älskar att bada. Njutningsfullt lägger hon sig till rätta i vattnet och testar sin flytförmåga. Den lilla människan är så full av tillit att jag blir varm innuti. Hon har sovit över hos farmor och farfar från tisdag till onsdag och haft det kalas. Mattias yttrade sig på facebook till "farfar" att han hoppades att hon inte skulle bli för bortskämd. Svaret som kom löd att hon är alldeles för go för att kunna bli för bortskämd. Det är häftigt när olika generationer tar till vara den nya tekniken för att komplementera ytorna till kontakt. Att följa på facebook hur farfar tittar in till ens sovande dotter för att kolla läget på sena kvällskvisten värmer hjärtat. Att i mobilen får en filmsnutt från mormor om hur läget är, är kärlek i praktik på 20-hundratalet. Att använda så många möjligheter som finns till buds för att ha kontakt och följa varandra som komplement till de traditionella är en tillgång. Att få med de äldre generationerna är en tillgång som inte ska underskattas, likväl som att hitta en bra plattform att få vara med och följa de riktigt unga. Kontaktytor och Möjligheter och att använda de på ett smart sätt. Jag tänker på mina barn som växer upp i en tid då det finns så många möjligheter, det krävs något av mig som förälder. Att hänga med och försöka ta reda på vad som är vad, för att göra möjligt ytterligare en väg till kontakt, men också för att minimera de risker som finns.
Jag tänker på min mammas oro när jag började blogga och om alla bilder som läggs ut. Så tänker jag på min sons ena klasskamrat som har en mamma som lär henne hur hon ska använda de sociala medier som finns och skaffar sig också kontaktytor i god tid med dottern för framtiden. Två olika generationer med två helt olika tänk. Så finns de också som finns mitt emellan från alla generationer. Fascinerad över min mamma som trots att jag nästan är fyrtio fortfarande vill skydda och uppfostra. Jag förstår att det är kärlek och väljer att se det så.
Det motiverar mig att jobba på att när det kommer något jag inte känner till i framtiden med mina barn, ska jag ta reda på innan jag har en uppfattning, eller be dom visa mig. För i varje okänd teknik eller okänd situation finns också en möjlighet som lurar. Det gäller bara att upptäcka detta och börja använda. Att välja att se de möjligheter som bjuds istället för att oroa sig för de faror som finns. Självklart ska man vara försiktig, men de flesta tänker ju ändå till.
Men det känns glädjande att min dotter lever i en tid då hennes snart 75 åriga farfar har ett facebook konto för att kommunicera bättre med sonen på fyrtio och barbarnet som bor på andra sidan atlanten. Att hon får lära sig att ta vara på varenda utbud som finns för att stärka hennes framtida relationer. För att ställa tekniken mot traditionella sätt att umgås är idioti och vittnar om okunskap och oförmågan att följa sin tid istället för att se möjligheterna att stärka de traditionella sätten att umgås på. Jag säger som kungen, fast i min version. För Livet Med Tiden!
