Solnedgång och soluppgång. Två otroligt vackra scenarion som kan fylla vilken människa som helst med förundran och hänförelse. Att fylla tomrummet med samtal eller tystnad som mättats med närvaro är också två väsenskilda upplevelser. Bägge berikande. Idag fick jag i gåva av en vän en stilla promenad i tystnad. En tystnad som fylldes med acceptans för vilka vi är och förståelse för var vi befann oss någonstans just för stunden. En tystnad där ingen behövde säga något men där allt ändå blev sagt. Att vara nu, att se varandra och låta vara i en kärleksfull acceptans. En gåva av stora mått.
1 kommentar:
Vad fint och vad viktigt det kan vara med tystnad ibland. Det är lätt att glömma det och tro att bara orden är viktiga. Hoppas att allt är väl med dig och din familj. Jag har inte bloggat på hela sommaren men börjar kika in lite igen hos mina favoriter.
Skicka en kommentar