tisdag 26 oktober 2010

Vem granskar granskarna?


Det är för våra minsta skull, som många av Sveriges föräldrar, investerar av sin tid i ideellt arbete. Barnens röst har en tendens att försvinna i vuxenvärlden och det är vi föräldrar som ansvarar för att deras intressen bevakas. Det är av vikt att barnperspektivet lyfts fram på den politiska agenda och föräldrarna är de självklara alternativet för att föra fram barnens röst där besluten styrs av vuxenperspektiv. Jag har valt att engagera mig i Riksförbundet Hem och Skola, av den anledningen att jag ser det som en fantastisk arena för att kunna arbeta för barnens bästa för ögonen tillsammans med andra engagerade föräldrar som lägger sin dyrbara tid på detta viktiga arbete.

Ideellt arbete i föreningar och organistaioner idag är något som inte går att jämföra med hur det var i tidigare generationer. I hela Europa ser man en trend där engagemanget sjunker ialla former av organisationer. Min son är med i scouterna och där kämpar man idag med att försöka hitta människor som är beredda att lägga sin tid på att vara ledare. Idag får man lägga ner grupper, för att det fattas vuxna som är villiga att leda grupper.

Det krävs tid, engagemang och ekonomisk bärkraft för att kunna driva frågor, projekt och olika arrangemang. När människor inte längre ser möjligheten och vikten av kollektivt arbete, så lider ideella organistaioner skada. Man får inget gratis och arbetet görs inte av sig självt. Vi i Sverige tror att staten ska se till våra intressen och missar att vi gemensamt genom att organisera oss faktiskt är med och påverkar det samhälle vi och våra barn lever i.

På onsdag ska Riksförbundet Hem och Skola granskas i SVT:s program "Uppdrag Granskning". Vi i den nuvarande styrelsen har med öppna armar tagit emot reportrar för intervjuer och lämnat uppgifter efter bästa förmåga, genom vår ordförande och vice ordförande. För vi elva personer som jobbar tillsammans i styrelsen och personalen på Kansliet har bara sett en granskning som positivt. Vi tror mer på öppenhet än att gömma oss.

Genom de samhälleliga förändringar som skett och då Riksförbundet Hem och Skola tappade medlemmar genom att man införde skolråd och Lokala styrelser där man inte såg kraften i att organisera sig på alla nivåer i samhället, har förbundet haft en tid av turbulens och ekonomiska svårigheter. Förändringar är både bra och svårt och idag har vi med entusiasm, nyorientering och många föräldrars  ideella kraft formerat oss för att möta beslutsfattare i Sverige, på alla nivåer.

Med detta i bagaget var vi mycket positiva för det intresset som riktades mot vårt Riksförbund. Nu när vi sett på nära håll hur det arbetar inser vi att detta inte handlar om en granskning. De har inte varit intresserade av att bjuda på hela bilden. Denna erfarenhet får mig att ställa frågan om vilka det är som granskar granskarna. Människor med personliga konflikter och privata egentintressen använder sig av Riksförbundet som vapen.

De människor man är ute efter att skada, finns inte ens längre med bland de förtroendevalda och jag personligen förstår inte vad det är man tror sig vinna. Jag tror det är viktigt att man har klart för sig att det är föräldrars arbete för sina barn som får bära konsekvenserna för att vuxna människor inte kan ta ansvar för sina egena frustrationer och vendettor.

Den lille killen på bilden heter Philip och har sedan han var några veckor varit med sin mamma i hennes arbete för framtidens skola för honom och andra barn i Sverige. Många timmars arbete i veckan som inte betalar sig i kronor, men betalar sig i tillfredsställelsen av att veta att vi tillsammans med föräldrar i Sverige, Norden och Europa faktiskt gör skillnad.

Jag kan tycka det är sorgligt när granskande journalistik övergår till att bli tabloid journalistik snaskigare än kvällstidingar. En slags journalistisk porr som göds av människors hämdbegär och som är mer ute efter att göra bra TV än att kritiskt granska.

Jag tycker det är sorgligt att alla de föräldraföreningar som faktiskt arbetar och arrangerar olika projekt genom projektbidrag från Riksförbundet och deras fantastiska arbete inte lyfts fram. Det går att göra skillnad om man också handlar. Vi har ypperliga föreningar med ideellt arbetande föräldrar som lägger ner tid och engagemang för olika aktiviteter för barn och deras familjer och arbetar målmedvetet för att påverka skolledare och lokala skolpolitiker. Dessa föreningar har inte varit intressanta för Uppdrag granskning. 

Vi lever i en demokrati och det finns demokratiska sätt att engagera sig i Riksförbundet Hem och Skola. Ändå ser vi hur vi i vårt samhälle uppmärksmmar missnöje istället för rikta ljuset på dom som konstruktivt arbetar för att förändra. Jag hoppas att det finns människor som kan tänka själva och genomskådar den moderna form av stupstock som en del av media ägnar sig åt.  Jag kommer inte att kunna se på Uppdrag granskning någon mer gång utan att undra vad det är dom har utelämnat. 

Just nu råkar jag ha information innifrån, men hur ofta har man det? Det känns inte som ett seriöst sätt att arbeta.

5 kommentarer:

OppfinnarJocke sa...

Det är nåt jag inte förstår här. Visserligen såg jag inte programmet, men jag hörde på radion i morse och jag har läst på webben.

Det jag inte förstår är att antingen:
1. är det inte sant att telemarketing företaget tog nästan 80% av de insamlade pengarna, eller så
2. är det sant att det finns ett så uselt avtal ingånget med telemarketingföretaget.

I det första fallet gäller det ju att gå ut och visa att det är felaktig info som Uppdrag granskning kommer med. I det andra fallet borde alla ni som engagerar er i HoS bli helförbannade på de inom föreningen som ingått det på gränsen till kriminella avtalet med telemarketingföretaget (ända till 2027!?). I inget av fallen kan jag förstå att ilska över budbäraren, Uppdrag granskning, kan tillföra nåt till återupprättandet av HoS' anseende.

Vem granskar granskarna, är inte problemet här som jag ser det, utan vem granskar de som skriver under avtalen, det är det riktiga problemet.

Erica sa...

Vi i den nuvarande styrelsen, består till stora delar av helt nya personer som sedan vårt tillträde i Maj har försökt att få hela bilden klar för oss. Internt håller vi på att försöka reda ut det vi ärvt från tidigare styrelser och det har tagit sin tid.

Personligen tror jag att granskning alltid är bra, men det känns tråkigt när så många av oss faktiskt lägger ner en oerhörd mängd ideell tid och detta överskuggas av misstag som människor begått i det förgångna.

Vi har internt också ifrågasatt avtalslängden, både inom styrelsen och även bland medlemmar i organisationen. Det vi förstår när vi pratar med medlemmar som varit med ett tag, är att den situation som Riksförbundet Hem och Skola befann sig i när man tecknade det här avtalet.

Riksförbundet Hem och Skola är inte jämförbar med organisationsstrukturen liknande andra ideella organisationer som BRIS, Rädda Barnen eller liknande. Vi är mer lika de fackliga organisationerna i vår struktur och bygger på medlemmar och medlemsavgifter och inte bidrag från allmänheten.

Det många föräldrar inte förstod var också vikten av att organisera sig på alla nivåer inom samhället och man köpte idén om att man skulle få större inflytande via skolråd, föräldraråd och Lokala styrelser, vilket inte är fallet. Det som det i praktiken handlar om är mer en informationskanal och inget forum för reell påverkan.

Det som också är viktigt att det kommer ut i debatten är att man förstår vad som krävs för att bedriva en sådan verksamhet som vårt uppdrag kräver. Om vi kikar på våra nordiska grannländer så har Norges kunskapsminister (jämförbart med vår utbildningsminister) offentligt uttalat att hon uppskattar och ser det viktiga i att föräldrar organisera sig och att Norges skolutveckling behöver drivande föräldrar.

Med sådant stöd och även det ekonomiska den norska varianten av föräldraorganisation får av sin regering och riksdag, kan de vara en reell och viktig kraft i det norska samhället när det gäller skol och barn frågor. Vi skulle även i Sverige behöva samma uppbackning. Människor i det förflutna har försökt att lösa situationen efter bästa förmåga och tyvärr kan vi i nuvarande styrelse bara konstatera att vi önskar att vi befunnit oss i en situation med helt andra förutsättningar.

Vi måste ställa oss den viktiga frågan om vad för samhälle vi skulle ha ifall vi inte hade civila människor som ideellt engagerade sig. Det minsta vi kan göra för människor som är beredda att lägga tid och engagemang är att solidariskt stödja de genom att bekosta resor och uppehälle i olika uppdrag. Jag tror att ingen förväntar sig att man ur egen ficka ska betala för ett arbete som bedrivs för en majoritet.

I en demokrati krävs det att ett samhälle engagerar sig även från individnivå och organisationsnivå av olika karaktärer för att komplettera statsmakten som finns.Utifrån detta är det viktigt att förstå att människor som förstått kraften i att organisera sig en gång föresökte hitta utvägar när andra vägar var stängda. Därför har vi i styrelsen med förståelse för situationen försökt se över hur vi i framtiden ska agera. Det arbetet har pågått kontinuerligt och vi är på god väg. Vi består av människor som yrkesarbetar och därför kan vi inte agera med samma hastighet som om vi sysslat med detta på heltid.

OppfinnarJocke sa...

Politikersnack... Du undviker kärnfrågan, har ni ett avtal med ett telemarketingföretag som 1) löper till 2027, och 2) ger företaget 80% av de insamlade pengarna?

Ingen ifrågasätter de ideellt arbetande människornas insats, det är inte dom som skott sig eller ingått huvudlösa avtal som "vem som helst med hjärna" kan räkna ut är extremt ofördelaktiga för HoS.

Ingen ifrågasätter "vilket samhälle vi skulle ha" om ditt eller datt. Det handlar om hur HoS handskats och framförallt kommer att handskas med de pengar som samlas in från ideellt deltagande (ekonomiskt och/eller praktiskt/fysiskt) människor och företag. Vi hör ingenting om detta, bara en massa försök att dribbla bort frågan.

Granskning är bra, säger du. Ok, se då till att vända på varje sten och granska den, och gör detta så det syns för oss utanför HoS; vi som kanske skänkt pengar som hamnat i fickorna på ett telemarketingföretag. Det är det saken gäller...

Bekants bekant sa...

Håller fullständigt med dig, OppfinnarJocke.

Erica, hoppas att du inte tappar sugen med ditt ideella arbete. Det är viktigt! Och i och med att ert arbete är ideellt så borde det än mer ligga i ert eget intresse att se till att ingen annan skor sig på er.

Anonym sa...

Il semble que vous soyez un expert dans ce domaine, vos remarques sont tres interessantes, merci.

- Daniel