onsdag 25 augusti 2010

Vem vill att vi ser vad?

Det är en fråga jag ställt mig ett bra tag. Jag tror på transparens. På Wikipedia är en av förklaringarna denna: "Ordet används ibland som en synonym till insyn inom politik och näringsliv". Inom optiken betyder det: "genomsynlighet och används för beskrivning av material". Jag tror på genomsynlighet, inte bara inom material. Genomsynlighet kan användas inom många områden.

Det som slår mig är att vi människor verkar ha ett behov av att "dölja" saker i den mening att vi i vår rädsla av att inte duga eller i behov att framhävda oss själva vill ha trumf på hand. Vi vill gärna peka på andra som inte klarar det vi själva strävar efter. De är färre som vågar stå upp och ta ansvaret för att man själv inte ha gjort det som man gärna vill att andra ska göra. Ytterst få. Min erfarenhet av både mig själv och andra är att det är lättare att se det som andra inte gör, än att sya sig själv med nyktra ögon.

Igår var jag på ett rundabordssamtal med DEJA som representant för Riksförbundet Hem och Skola. Ett oerhört intressant möte med både delegationen och med representanter från andra organisationer. Berikande både i kunskap, information och möte med andra som delar gemensamma intressen. DEJA gör ett fenomenalt bra jobb. Det som jag tog med mig hem på rent personligt plan är insikten om att det här med jämställdhet kan på ett väldigt förenklat sätt delas in i två ord: Klass och Kön. I den ordningen.

Jag ifrågasätter medias sätt att förmedla de här frågorna. Här blir det ett ramaskri om att man vill kvotera in kvinnor i styrelser och bland mansdominerade yrken. Det som inte framgått är att man under sekler har kvoterat in pojkar in på höga utbildningar som de annars skulle slås ut ifrån pga att flickor så långt det går att se haft bättre skolresultat och bättre betyg. Ändå tjänar de mer pengar.

Jag som mamma till två pojkar fick plötsligt insikten om vad det är de kommer att möta. Att bilden över vad manlighet är för något riskerar att påverka deras skolresultat. Det var en skrämmande insikt. Det här med jämnställdhet är så mycker mer komplicerat och innehåller fler komponenter än vad bla media vill lyfta fram.  Jämställdhet handlade också mer om klass än kön. Bara en sån sak, så där på 20 - hundra talet.

Vi behöver helt enkelt genomlysa livet med vår nyfikenhet, så att saker inte döljs för oss. Vi behöver säga nej till den grå filten som vardage ibland bjuder på. Genomlysa livet. Funderar bara på hur lätt det är att säga och förvänta sig att andra ska leverera. Bara gör är nog ett bra motto!

Inga kommentarer: